Till dig som är förälder

Grattis!
Din tonåring är nu på väg in i vuxenvärlden och skall snart välja gymnasieprogram. Du är ett mycket viktigt stöd i valet och det finns en hel del att sätta sig in i - vi hjälper dig med en checklista (till höger) och några viktiga tips.

Vad gäller valet?
Till gymnasiet väljer ditt barn vilket program och skola som denne vill gå. Det finns möjlighet att söka flera alternativ till gymnasiet och vi rekommenderar att man alltid söker flera utbildningar men man måste prioritera sina alternativ. Vad det gäller val av inriktningen, så kan det vara olika beroende på skola och program. Oftast väljer eleven inriktning direkt vid gymnasieansökan. Om du är osäker så kan du fråga studie- och yrkesvägledare på ditt barns grundskola. Ni kan också gå in på antagningskanslier.skr.se för att se vilket antagningskansli ditt barn tillhör.

Vad är skillnaden mellan högskoleförberedande och yrkesprogram? 
I och med gymnasiereformen Gy2011 har det blivit större skillnad mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Det finns 12 yrkesprogram som leder till en yrkesexamen och sex högskoleförberedande program samt IB programmet som har i första hand för avsikt att lägga grunden för fortsatta studier på eftergymnasial nivå, till exempel på högskola/universitet eller på en yrkeshögskola. Även yrkesprogram kan leda till fortsatta studier på högskola/universitet om man kompletterar med upp till tre (Svenska/Svenska som andraspråk 2 och 3 samt Engelska 6) kurser för Grundläggande behörighet. I varje yrkesprogram ingår det APL (arbetsplatsförlagt lärande är praktik) med minst 15 veckor. Det finns också möjlighet att läsa ett yrkesprogram som gymnasial lärling. Både högskoleförberedande examen och yrkesexamen ger behörighet till yrkeshögskolestudier. Yrkesexamen ger grundläggande behörighet till studier på högskola/universitet enbart i fall eleven har med godkänt resultat läst Engelska 6 och Svenska alternativt Svenska som andraspråk 2 och 3. Kurser som ger grundläggande behörighet kan ingå i yrkesexamen inom programmets 2500 poäng. Man kan också komplettera med de kurserna efter gymnasiet på till exempel komvux eller skaffa sig godkända betyg genom Särskilda prövningar.

Vem är behörig att söka till gymnasiets nationella program?
För att vara behörig till att söka utbildning på ett yrkesprogram måste eleven ha godkända betyg (d v s betyg E eller högre: A är det högsta möjliga betyget och F = icke-godkänt) i svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och i minst fem andra valfria grundskoleämnen.

För behörighet till ett högskoleförberedande program behöver eleven godkända betyg i svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och i minst 9 andra ämnen från grundskolan (det är dock olika kombination av ämnena som gäller för olika högskoleförberedande program). Den som inte är behörig till gymnasiets nationella program, kan gå utbildningar på Introduktionsprogrammen.

Förutom betyg, är det ålder som man måste ta hänsyn till: man får inte vara äldre än 19 år när man söker till gymnasiet. Från och med 1 juli det kalenderår man fyller 20 år hänvisas man till vuxenutbildningen (komvux) i sin "hemkommun", dvs den kommunen där man är folkbokförd i med alla frågor som handlar om att studera på grundskole- eller gymnasial nivå. 

Vad är gymnasieexamen?
Studier på gymnasiets yrkesprogram har som mål att leda till yrkesexamen och studier på högskoleförberedande program har som mål att leda till högskoleförberedande examen. Båda dessa examina brukar kallas för gymnasieexamen

Vad händer om en ungdom, som avslutade grundskoleutbildning, inte har fått utbildningsplats på gymnasiet?
Gymnasieskola är en frivillig skolform. I fall man vill gå på gymnasiet men ej fick någon plats, vänder man sig till Antagningskansliet i sitt län med frågan om var lediga platser finns och får oftast erbjudande att välja bland några lediga platser på olika utbildningar, till vilka eleven är behörig till. I fall ungdomen inte vill ha någon av de erbjudna platserna, står denne återigen utan någon plats.

Det finns ingen skyldighet att gå på gymnasiet. Dock har kommuner uppföljningsansvar (KAA = kommunens aktivitetsansvar) för ungdomar fram tills dess att de fyller 20 år. Detta innebär i praktiken att uppföljningsansvariga, som oftast har anknytning till en kommunal gymnasieskola eller till socialtjänsten i kommunen där ungdomen är folkbokförd, söker upp ungdomar (eller deras vårdnadshavare), som inte går i någon skola, inte arbetar eller aktivt söker arbete och erbjuder dem praktik, motivationskurser, försöker motivera dem att skriva in sig på Arbetsförmedlingen och få stöd i jobbsökandet genom att delta i olika program som Arbetsförmedlingen kan erbjuda.

De förslag som ungdomar får från de uppföljningsansvariga (bortsett från uppmaning att skriva in sig på AF och ta del av de aktiviteter som AF erbjuder) är mycket beroende på bland annat tillgång till aktiviteter lokalt, exempelvis kan det bero på vilka projekt som är pågående i den kommunen som ungdomen är folkbokförd i.

Har du fler frågor kring ditt barns gymnasieval?
Ställ din fråga till en Studie- och yrkesvägledare på Fragasyv.se! Frågorna besvaras av yrkesverksamma Studie- och yrkesvägledare.

Länktips
kometprogrammet.se - Komet är en förkortning för KOmmunikationsMETod, ett utbildningsprogram för föräldrar & lärare och är ett verktyg för att minska bråk och konflikter hemma och i skolan.