På GymnasieGuiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Jag förstår

10 vanligaste frågorna inför gymnasievalet

1. Vad krävs för att komma in på Gymnasiet?
För att vara behörig till gymnasiets yrkesprogram krävs att du har godkänt betyg i: Svenska/svenska som andra språk, Engelska, Matematik - och dessutom godkänt betyg i ytterligare fem valfria ämnen, alltså godkända betyg i totalt åtta ämnen, vilket innebär minst 80 i Meritvärde (betygspoäng).

För att vara behörig till gymnasiets högskoleförberedande program krävs att du har godkänt betyg i: Svenska/svenska som andraspråk, Engelska, Matematik - och dessutom godkänt betyg i ytterligare minst nio ämnen. Det krävs alltså att du har godkända betyg i minst 12 ämnen, vilket innebär minst 120 i Meritvärde (betygspoäng).  Vilka nio andra ämnen beror på vilket program du söker. Läs mer om behörighet här. 

Du ansöker till gymnasiet med dina betyg, populära skolor har oftast högre antagningsgräns, det kan variera från år till år beroende på hur många platser skolan har samt hur många elever som söker och vad eleverna som söker har för betyg. Ofta kan du se tidigare års statistik på antagningskansliet i ditt län. 
 

2. Kan jag byta program när skolan har börjat?
Ja det kan du göra, men det är ofta inte helt lätt. Det krävs då att skolan har lediga platser på programmet. Sedan kan det bero på när du byter och från vilket program. Ju tidigare desto lättare. Men, det är även bra att ge skolan/programmet en chans. Oftast kan det kännas lite nervöst i början.
Det kan t.ex. vara svårt att byta från el och energiprogrammet till samhällsvetenskapsprogrammet eftersom att programmen består av olika kurser. I sådana fall kan det vara bättre att söka om till årkurs ett året därpå.
 

3. Vad kan jag bli efter ett specifikt program?
Det ser olika ut beroende på vilket program som det gäller. Här kan du läsa om alla gymnasieprogram.
Det man kan säga är att ett yrkesprogram leder till ett yrke, det innebär att du kan jobba direkt efter gymnasiet inom det som du utbildat dig till. (Du har alltid rätt att läsa in högskolebehörighet och kan därför också söka vidare till högskola/universitet eller läsa vidare på yrkeshögskolan).
På ett högskoleförberedande program får du däremot grundkunskaper för att kunna studera vidare. Efter ett högskoleförberedande program får du vanligtvis ingen yrkestitel. På Ekonomiprogrammet blir du t.ex. inte en Civilekonom men du kan på inriktningen ekonomi bli en Diplomerad gymnasieekonom. På T4, som är påbyggnadsutbildning efter teknikprogrammet, kan man bli Gymnasieingenjör.
 

4. Vad betyder det preliminära antagningsbeskedet?
Det preliminära antagningsbeskedet är endast preliminärt (inte slutgiltigt). Eleverna söker med höstterminens betyg inför det preliminära och med vårterminens betyg till den slutgiltiga ansökningen. Oftast höjer många elever sina betyg från höstterminen till vårterminen, det påverkar också att antagningsgränsen oftast höjs.
 

5. Kan jag komma in på flera skolor och program?
Nej, du blir erbjuden en plats. Det är den utbildningen som du har rangordnat högst upp och som dina betyg räcker till.
Det finns dock undantag om du sökt utbildningar genom olika antagningskanslier, t.ex. om sökt skolor både i Stockholm och Umeå.
 

6. Hur ska jag tänka/göra om jag har ingen aning om vad jag vill jobba med eller göra när jag är äldre?
För att välja gymnasieprogram och skola behöver du faktiskt inte bestämt dig för vad du vill jobba med. Det är svårt att veta när man är 16 år vad man vill göra om 10 år. En del vet andra har ingen aning och väldigt många hinner ångra sig fram till dess. Om du väljer ett yrkesprogram utbildar du dig till ett specifikt yrke. Om du senare känner att du ändrar dig eller vill göra något annat så kan du alltid studera vidare inom yrkeshögskola eller andra utbildningar på högsskola och universitet.

Mitt tips är att du ska försöka välja efter intresse. Vilka ämnen tycker du om? Vad gillar du att göra? Vad är dina styrkor?
Du kan också kika på Framtid.se för att hitta inspiration. På www.framtid.se kan du läsa om tusentals olika yrken och utbildningsvägar som leder till dem. 
 

7. Om jag är extremt skoltrött och helst inte alls vill läsa efter grundskola, vad gäller?
Gymnasiet är frivilligt, skolplikt gäller inte för gymnasiet. Däremot finns det inte så många andra alternativ för sysselsättning. Det är viktigt att du pratar med din studie- och yrkesvägledare, lärare eller kurator om du inte vill gå gymnasiet. Har du någon annan plan? Vad ska du göra istället? Jobba? Vet du var du kan få jobb?


8. Om jag och mina föräldrar inte kan komma överens och dessutom vill mamma och pappa olika saker sinsemellan - vem bestämmer?
Du bestämmer över vilken gymnasieutbildning du vill läsa. Däremot kan det vara bra att lyssna på andras åsikter även dina föräldrars. Det gäller din framtid därför är det viktigt att tänka på vad du själv vill. 
 

9. Om jag ändrar mig efter sista dagen vad kan jag göra då?
Det kan se lite olika ut beroende på var du bor. Vissa elever kan behöva prata med sin studie- och yrkesvägledare och på så vis ändra ansökan genom hen. Oftast är det så, att om du ändrar dig efter sista ansökningsdag söker du endast i mån av plats. Du konkurrerar inte längre med dina betyg. Du blir endast antagen på skolan och programmet om det finns lediga platser. Om du vill veta hur det ser ut exakt för dig? Då är det bäst att du pratar med din studie och yrkesvägledare.
 

10. Jag vill flytta hemifrån och bo på Internat eller i egen lägenhet under gymnasietiden, men mina föräldrar vill inte det. Vad ska jag göra?
Du har rätt att bestämma vilken utbildning som du vill läsa. Däremot är du inte myndig. Att flytta hemifrån innan du är 18år får du dessvärre inte bestämma över.

Hittade du inte din fråga? På FrågaSYV.se finns tusentals andra frågor besvarade. Du kan också ställa en ny fråga till våra studie- och yrkesvägledare.

*Det här är endast generella svar, det kan se olika ut t.ex. beroende på var du bor och vilket antagningskansli som du tillhör.