Inspireras

Mariana läser Försäljning och service här på Praktiska Gymnasiet Växjö. Efter hon är klar med gymnasiet är planen att läsa kurser inom statsvetenskap och börja på juristutbildning.

 

“Det roligaste har varit att driva UF-företag”

 

Varför valde du Försäljning och service?
Jag kände att det öppnar många dörrar för att lära känna fler människor inom branschen och det kan leda till snabb anställning. Dessutom får man lära sig starta eget UF-företag (Ung Företagsamhet) vilket vi gör i trean.

Hur är det att plugga på Praktiska Gymnasiet Växjö?
Det är en lagom stor skola vilket gör att eleverna får mer uppmärksamhet. Man lär sig mycket om arbetslivet när man går här eftersom vi har så pass mycket praktik.

Hur är det att vara på praktik?
Det är mycket lärorikt! Man får många bra erfarenhet, man lär sig samarbeta och får nya kollegor. Det leder också till att man själv utvecklas som person väldigt mycket.

Vad vill du göra efter studenten?
Jag vill plugga vidare! Först ska jag läsa ett par extra kurser för att få behörighet till att söka kurser inom statsvetenskap och juristutbildningen. Det är målet.

Vad är det roligaste du gjort under utbildningen?
Att få driva ett UF-företag eftersom man får träna på saker som man lärt sig teoretiskt och sätta in det i praktiska sammanhang.

Vad vill du ge för tips till de som ska börja gymnasiet i höst ?
Jag vill tipsa om att man sätta upp ett mål med sin utbildning och satsa på det från start! Då kommer man komma långt.

Varför tycker du att man ska söka till Praktiska Gymnasiet Växjö?
Jag tycker man ska söka hit om man gillar mycket praktik och snabbt vill komma ut i arbetslivet. Då är detta en perfekt skola!

 

Till Praktiska Gymnasiet Växjö ⇢

Sajed går första året på Bygg och anläggningsprogrammet med inriktning på snickare. Han valde Praktiska Gymnasiet Norrköping för att lära sig branschen och få bra erfarenheter, i framtiden drömmer han om att öppna en egen firma med kompisen.

 

"Här blir man kompis med alla!"

 

Varför valde du Bygg och anläggning?
Jag har en kompis som läser på Praktiska Gymnasiet Linköping som rekommenderade mig att börja där, men när jag såg att skolan skulle öppna i Norrköping var det perfekt att söka hit så jag slipper pendla. En stor anledning till att jag valde just Bygg och anläggning är att jag vill arbeta med 3D design och arkitektur, jag vill lära mig rita en villa i datorn innan jag bygger den. Jag har en tydlig bild av vad jag vill med skolan och därför valde jag att började här för att studera och lära mig. Jag är jättenöjd med mitt val av att gå här! Jag kände ingen sedan innan, men jag har fått nya kompisar och alla är schyssta och vi har väldigt roligt.

Hur ser en vanlig dag ut på Praktiska Gymnasiet Norrköping?
Just nu håller vi på att bygga lekstugor vilket är jättekul. Våra lärare är alltid med i alla moment och berättar hur vi ska göra. Vi samarbetar med med eleverna VVS och El i det här projektet. När vi byggt klart kommer det dras el och läggas rör så det blir som en liten lägenhet. Det är kul att göra projekt tillsammans eftersom det är så man kommer jobba sen i arbetslivet efter studenten. 

Hur är stämningen på skolan?
Väldigt bra! Lärarna är snälla mot alla man får hjälp och stöd med allt man behöver. Dom brukar bjuda oss på fika ibland, dom är rätt roliga att skoja med också. Vår lärare Patrik är så himla rolig, han brukar skoja mycket med oss. Alla lektioner är roliga med honom och han förgyller våra dagar i verkstaden! 

Hur är det att vara på praktik (APL)?
Vi som läser till snickare börjar vår praktik i tvåan. Tills dess lär vi oss i skolans verkstad där vi övar på olika moment. Det känns bra att få komma ut på APL, även fast jag bara gått här en termin än så länge har jag redan lärt mig väldigt mycket. 

När man pluggar på Praktiska Gymnasiet har man möjlighet att åka på utlandspraktik, är det något du vill göra?
Det hade varit jätteroligt och en otroligt bra möjlighet att lära sig mer! Om jag känner att jag är duktig och lärarna litar på mig vill jag gärna göra det. 

Vad vill du göra efter studenten?
Till att börja med vill jag jobba några år för att lära mig mer om yrket. Efter det vill jag starta eget företag med en kompis som läser på Praktiska Gymnasiet Linköping. Vi vill ha egen firma där vi bygga hus och villor.

Tror du att du kommer plugga vidare? 
Jag funderar på att plugga men jag har inte bestämt mig än. Kanske till arkitekt för att lära mig mer om husbyggnad från ett annat perspektiv. 

Vad vill du ge för tips till de som ska börja gymnasiet i höst?
Välj program först, du kommer kanske jobba med det hela livet. Tänk på vad du tycker om och välj något du är intresserad av. Börja inte på en skola bara för att dina kompisar väljer det, du får nya kompisar. Först program, sen skola. 

Varför tycker du att man ska söka till Praktiska Gymnasiet Norrköping?
Lärarna kommer vara roliga, 100%. Du kommer bli kompis med alla och lära känna nya kompisar i andra klasser. Du kommer få lära dig allt du behöver för att klara av yrket och vara redo för att gå ut på praktik. Dessutom får du alltid all hjälp och stöd du behöver från både lärare och klasskompisar.

 

Till praktiska gymnasiet Norrköping ⇢

De gick skogsinriktningen tillsammans och idag är Mattias arbetsgivare till Tim.

Läs mer om dem i Ecologs reportage här >>

 Ett avelsprojekt har precis nått höjdpunkten på Ösby naturbruksgymnasium.

– Vem tycker inte om ett föl, säger läraren Marie Karlsson.

– Nej, säg till honom. Och nu kan du klappa honom lite, instruerar Marie Karlsson när en av Ösbys hästskötarelever ska hantera den unge hingsten som ideligen biter tag i grimskaftet.

Mercurius föddes i april och är frukten av ett projekt där eleverna fått följa hela processen från att välja hingst fram tills det kommer ett föl, och sedan fortsatt under hästens unga år.

– De tycker att det är så spännande att få följa hela processen. Och vem tycker inte om ett föl, säger Marie Karlsson leende och ser på skolans nytillskott.

Starten var för ett och ett halvt år sedan då två ston köptes in.

– De är 16 och 17 år, och har haft flera föl tidigare så de kan det här, säger Marie Karlsson om de stolta mammorna Veronique och Stina.

Därefter var eleverna med och valde hingst, utefter vissa kriterier exempelvis budget, släktskap och att de skulle vara stammade för att passa till hoppning.

Även om det är hästinriktningens treor som varit med från början, med köp av ston, val av hingst och betäckning, har vissa tvåor varit med och fölvakat.

– Det är jättekul att få vara med och uppleva det här, säger Felicia Dandeby som går i tvåan.

På grund av praktik är det första gången hon och klasskompisen Alva Johansson träffar yngstingen Céfiro, som föddes i maj.

– Det blir som att vi får våra egna föl, säger Alva.

De ser fram emot att fortsätta ta hand om skolans yngsta hästar.

– Det är synd att vi bara går ett år till, det hade varit kul att få hänga med hela vägen, säger Felicia Dandeby.

Nu ska fölen nämligen vara här i minst tre år, och lära sig alla moment som ingår för en unghäst – hantering, lastning, inridning och tömkörning för att bara nämna några.

Tidigare har eleverna fått lära sig sådant på praktiken, men nu kommer det även under tiden på skolan och det blir även lättare för lärarna att bedöma handhavandet.

Projektet kommer sig av att skolan har inriktningen hästsjukvård sedan tre år tillbaka.

– I det här finns många veterinära moment med ston och föl. Dessutom ska de kunna hantera hästar i olika åldrar, så det blir naturligt med våra egna hästar, säger Marie Karlsson.

Förhoppningen är att detta ska upprepas vartannat år, för att ha olika åldrar.

Varför inte varje?

– Det är otroligt resurskrävande, framför allt när det gäller personal. Men jag hoppas verkligen att vi får fortsätta.

Att det blev ett lyckat resultat blir tydligt när de två ystra krabaterna skuttar runt i paddocken.

– Det kostar ganska mycket och blir inte direkt någon vinst, som kalvarna som gör att korna kan mjölkas och grisarna för köttet. Men vill någon elev börja på Ösby tack vare detta så är ju det en vinst i sig, säger hon leende.

Text & foto

Carola Blank

[email protected]

Riksdagen har nu bestämt att du som börjar på ett Yrkesprogram under höstterminen 2023 och senare kommer i din studieplan ha kurser i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6 inlagda i studieplanen, detta för att ge dig grundläggande högskolebehörighet.
Det blir dock inget tvång utan skall vara frivilligt att välja bort de kurser som inte är obligatoriska på ditt program och som har för avsikt att ge dig grundläggande högskolebehörighet.

Ändringarna i skollagen börjar gälla från 1 januari 2023. De tillämpas för första gången på gymnasiets yrkesprogram som startar höstterminen 2023.

Tanken bakom ändringarna är att öka Yrkesprogrammens attraktionskraft och ge möjlighet för fler elever att direkt efter gymnasiet kunna söka till eftergymnasiala utbildningar på högskolenivå eller inom yrkeshögskola.

Det ger också tydliga signaler till arbetsgivare om att avgångseleverna från Yrkesprogrammen kommer bli ännu mer förberedda och rustade inför kommande yrkesliv.

Källa: Riksdagen.se

Stillerska samarbetar med Företagarna Lidingö för att eleverna ska ges möjlighet till att utveckla sina färdigheter med riktiga uppdragsgivare. De får på så sätt erfarenhet av projektledning och företagsekonomi. Eleverna får skarpa uppdrag inom digital media och skapar nätverk för framtiden. De producerar bl.a. reklam- och informationsmedier för sociala medier.

Distansundervisning på Gymnasiet: Lärdomar från 2021

Att läsa gymnasiet online
Som en del i att stoppa spridningen av coronaviruset fick Sveriges gymnasieskolor övergå till distansundervisning. Detta var något som påverkade skolgången och inlärningsprocessen för eleverna. Den snabba förändringen innebar stora utmaningar för gymnasieskolorna som snabbt behövde anpassa sin undervisning. Sedan dess har intresset för att studera på distans ökat bland gymnasieungdomar.

Distansundervisning har länge varit en del av den svenska skolgången. För att få gå gymnasiet online krävs, enligt Skolverket särskilda skäl. Dessa kan vara om du bor utomlands långt från skolan, sysslar med elitidrott, vill läsa i annan studietakt eller att man inte trivs i traditionell klassrumsmiljö. Det går att ansöka om att läsa på distans per termin.

Hur påverkades eleverna av distansundervisning?
Detta är en fråga vi nu har ett bättre svar på, då flera studier har gjort om hur svenska gymnasieelever påverkades av att gå över till undervisning online. Enligt en studie av IFOUS, som pratade med 2300 gymnasielever, hade kraven på att själva kunna planera sina studier ökat. Elever fick mer läxor och arbeten samtidigt som tillgång till hjälp från sina lärare minskade.

Både IFOUS och Skolinspektionen konstaterar att många elever tyckte att det var svårt att läsa på distans. Framför allt då andra platser för studier och läxhjälp också stängdes ned. Många gymnasieungdomar upplevde att det var svårare att få saker gjorda hemma än i skolan, och att de ofta tappade fokus. Studien visade dessutom att elever var mindre motiverade och att lärare generellt gav sina elever mer läxor och uppgifter att göra.

Detta låter initialt negativt. Men, när gymnasieeleverna själva blev tillfrågade kom också fördelarna med att läsa gymnasiet på distans fram.  I undersökningen av IFOUS, var det 20%, alltså 1 av 5, av alla tillfrågade gymnasieelever som gärna vill fortsätta med distansstudier, och föredrar det i stället för att vara på plats i skolan. 

Andra fördelar som lyftes fram var att framför allt att slippa transporttider till skolan, och elever kunde därmed kan sova längre på morgonen. Slutligen var det ännu elever fler som ville kunna kombinera den fysiska skolgången med den digitala.

Enligt Statistiska central byrån (SCB) växte intresset för gymnasiestudier på distans under det senaste året. Det verkar framför allt handla om just friheten att få bestämma över sin tid. 60% av eleverna i studien tyckte att den gymnasiala distansundervisningen under covidpandemin fungerade bra och ville fortsätta på hel- eller deltidsdistans. Å andra sidan svarade 60% att de lär sig mindre på lektionerna online.

Hur är det att läsa online på gymnasienivå?
Att plugga online innebär mycket frihet under ansvar, här bestämmer du själv när och var du vill plugga. Det är väldigt tidseffektivt och flexibelt då du har större möjlighet att bestämma över hur du planerar din tid.

Ofta hålls lektionerna live och börjar ett visst klockslag. Under sådana lektioner kan man fritt vara med i diskussionen precis som på en vanlig lektion. I andra fall är lektionerna färdiginspelade och eventuella frågor eller funderingar tas i efterhand i en chatt eller under nästa livelektion.

Distansundervisning brukar i jämförelse med klassisk undervisning innefatta fler hemuppgifter då lärarnärvaron är mindre. Beroende på om du läser din distansundervisning på heltid- eller deltidsdistans kan det finnas vissa obligatoriska träffar och provtillfällen.

Att få fler saker att göra som gymnasieelev, leder till att många söker sig till att få läxhjälp på andra håll. Många letade då efter lösningar online. En av dessa är Superprof, en plattform där många hittar privatlärare som erbjuder läxhjälp. Andra vände sig till andra tjänster online, så som Mattecentrum eller Pluggakuten, där elever i olika åldrar kan få direkt hjälp med att göra sina läxor. Framför allt är det matematik som många elever har sökt efter extra läxhjälp med.

Att plugga med frihet under ansvar kan vara svårt, speciellt i fråga om att skilja på studietid och fritid. När det kommer till eleven att välja att gå över till gymnasiet på distans eller inte, är det bra att veta att det komma kräva mer av eleven i form av motivation och självdisciplin.

Att lyckas med gymnasiestudierna på distans
Försök att avsätta tid i kalendern för dina studier; boka självklart in livelektionerna, men planera också in tiden det tar för dig att gå igenom anteckningar, läsa böcker och plugga inför provtillfällen. Här är alla olika och det är viktigt att lägga upp plugget på ett sätt som funkar för dig.

Det kan till exempel vara bra att fundera kring när på dygnet man är som mest fokuserad och rätta sig efter det. Försök att sätta en rutin i form av tid och plats som du kan hålla varje vecka; välj en plats där du trivs utan distraktioner och en tid som funkar bra rent praktiskt. 

Var tydlig gentemot andra som bor i hushållet att du har studietid och att det faktiskt kräver samma arbetsro som i det fysiska klassrummet. Kom också ihåg att ge dig själv pauser för att kunna hålla uppe koncentrationen hela dagen.

Att sätta delmål och mål för sig själv kan också vara mycket hjälpsamt när man läser på distans. På så vis löper studierna på utan att det blir överväldigande i sista stund.

Vill man ha mer stöd kan en privatlärare hjälpa till med struktur, upplägg och det du finner svårast i plugget just nu.

Vilka är Superprof?
Superprof är en internationell plattform online för läxhjälp och privatlektioner. Där kan lärare och elev få kontakt snabbt och enkelt. De grundades år 2013 i Frankrike, och finns nu i över 40 länder. År 2019 startade de i Sverige, och har även marknader i resten av Norden. Globalt har de över 11 miljoner privatlärare som erbjuder lektioner i kring 1000 olika ämnen. Detta är allt från klassiska skolämnen, men även lektioner i konst, musik, språk och träning – på plats i närheten där du bor, eller online. 

Källor:

• Skolverket - Regler och ansvar i skolfrågor - Skillnaden mellan distansundervisning och fjärrundervisning
• Åkerfelt & Hermansson (2021). Fjärr- och distansundervisning ut elevperspektiv. IFOUS.
• SCB - Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2021/22

Betalt reportage i samarbete med Superprof

Om gymnasiestudier för elever med Dyslexi - läs- och skrivsvårigheter
Ett antal gymnasieskolor har tidigare haft "dyslexiklasser" men så är inte längre fallet, utan eleverna som har dyslexi går i vanliga klasser.

Hjälp för elever med läs- och skrivsvårigheter erbjuds inom ramen för den vanliga undervisningen och/eller med extrastöd från speciallärare/pedagog.

Vissa skolor har så kallad "skrivstudio", där eleverna kan få stöd. I en del kommuner har man samlat resurserna i ett "lärcentrum". Det kan till exempel heta Läs- och skrivcentrum eller Resurscentrum.

När du väljer gymnasium, kontakta specialpedagogen eller SYV, studie- och yrkesvägledare på den skolan som du vill söka till för att få veta vilken hjälp de kan erbjuda. Man ska egentligen kunna gå på vilken gymnasieskola som helst och få stöd när man har läs- och skrivsvårigheter. Elevens rätt till stöd finns beskriven i både Skollagen och i Gymnasieförordningen.

Resurser på webben: dyslexi.org

Om gymnasiestudier för elever med Dyskalkyli - svårigheter i matematik
"Svårigheter i matematik" uppstår ibland på grund av att eleven har läs- och skrivsvårigheter, att eleven har svårt med lästal, men just dyskalkyli innebär att man har specifika svårigheter inom området matematik.

Inga kända skolor/klasser finns för elever med dyskalkyli, men det finns gymnasieskolor som har "mattestudio" eller "matteverkstad", där eleven kan få kvalificerat stöd.

Resurser på webben: matteboken.se och dyskalkyli.nu

Gymnasiestudier för elever med Autism Spektrum Tillstånd (AST) - eller på engelska: ASD (Autism Spectrum Disorder)

Diagnosen Aspergers syndrom har sedan 2015 tagits bort som separat diagnos ur diagnosmanualen DSM-5. Aspergers Syndrom ingår numera i den övergripande diagnosen ASD (Autism Spectrum Disorder), eller på svenska AST (Autism Spectrm Tillstånd). 

Anledningen till att det finns förhållandevis många skolor som erbjuder särskilda lösningar för denna grupp är att, i "Lagen om stöd och service" till vissa funktionshindrade (LSS) nämns autism, eller autismliknande tillstånd, uttryckligen.

Gymnasiestudier för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) och/eller inom AST

• Rudbecksgymnasiet i Tidaholm:
  Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) eller Naturvetenskapsprogrammet (NA), Estetiska programmet (ES) inriktning Bild och formgivning, med internatboende.
   
• Rudbeck i Sollentuna, AST-enheten: Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) eller Naturvetenskapsprogrammet (NA). För dig som är behörig till ditt program samt har en färdigutredd diagnos inom Autismspektrat. 
   
• Impius Gymnasium i Helsingborg: Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) eller Naturvetenskapsprogrammet (NA) med internatboende. 8+8 platser. Friskola.
   
• Danderyds gymnasium, AST-verksamheten. Skolan har platser för elever, fördelare på tre årskurser med 5–7 elever i varje. Program: SA
   
• Thorildsplans gymnasium i Stockholm Introduktionsprogrammen (IM)
   
• Snitz gymnasium i Stockholm - jobbar specialpedagogiskt för att kunna möta elever som är i behov av stöd. Genom individua­lisering och anpassningar strävar skolans personal efter att möta elevernas behov av specialpedagogisk hjälp i under­visningen, så att de ska få förut­sättningar att uppnå både sina personliga och utbildningens mål.
   
• Viljan Friskola, erbjuder SA- och IM-programmet med totalt ca. 40 platser med mindre grupper på 3-5 elever. Lugn, trygg och anpassad miljö för elever med någon form av neuropsykiatrisk funktionsvariation, främst inom autismspektrum - högfungerande autism.
   
• Burgårdens gymnasium, Göteborg. För elever som anses klara ett nationellt program med erforderlig hjälp. Liten elevgrupp, specialpedagoger. Specialutformat program inom GS och GSI.
   
• Fredrika Bremergymnasiet, Haninge. Läs mer om "Särskilda behov och extra stöd" på skolans hemsida.
   
• Malmö latinskola, IM-F för elever med studiemotivation och en neuropsykiatrisk diagnos. Inriktningen som erbjuds är estetik och media likt en ordinarie utbildning på Estetiska programmet, ES.
   
• Polhemskolan i Lund. Individuellt alternativ, IMA, kopplat till Samhällsvetenskapsprogrammet, SA, som är utformat för elever med NPF (neuropsykiatrisk diagnos) och för elever utan diagnos där dokumentation styrker att specifika stödbehov och särskilda lösningar behövs för att nå gymnasieexamen. Eleverna läser mot det nationella Samhällsvetenskapsprogrammet, SA, i en liten klass med ett specialpedagogiskt stöd kopplat till klassen.
   
• Karolinaskolan, en friskola i Höör, Naturbruksgymnasium, NB, och internatskola för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Sammanlagt har skolan plats för 30 elever (10 elever i varje klass). 
   
• Östra real, Stockholm Program: IM.
   
• Nobelgymnasiet, Karlstad Program: IM.
   
• Lunagymnasiet, friskola på Lidingö. Program: NA, SA, ES och IMA
   
• Ingridsskolans gymnasium, friskola i Solna. Program: NA, ES, IMA och IMV
   
• Mimers gymnasium, friskola i Täby. Program: NA, SA och IMV
   
• Klaragymnasiet i Olofström, som verkar inom ett kommunalt förbund och i första hand för Blekinge-elever, andra elever tas in i mån av plats. För boende på internatet måste eleven ha beslut om LSS. Program: SA, ES, FS, IMA och IMV.
   
• Fridegårdsgymnasiet, kommunal skola i Bålsta. Fridegårdsgymnasiet har utbildningar som är AST-anpassade. AST-programmen är för dig som har en neuropsykiatrisk diagnos inom autism och vill studera vidare på högskola eller universitet. Program: NA och SA.
   
• Magelungen gymnasier, finns på sex olika orter: Danvikstull, Liljeholmen, Södermalm (Stockholm), Göteborg, Jönköping och Uppsala. Program: BF, SA, FS, IMA, IMY, IMV.
   
• Furuboda gymnasieskola (i Yngsjö, Kristianstad kommun) erbjuder utbildningar på Naturbruksprogrammet, NB, och passar extra bra för elever med inlärningsutmaningar eller någon neuropsykiatrisk funktionsvariation som ADHD eller autism.
   
• Äventyrsskolan i Danderyd - riktar sig till elever med autism eller autismliknande tillstånd och utvecklingsstörning. Maximalt 15 elever. Program som erbjuds är GSI
   
• Huddingegymnasiet, en kommunal skola - erbjuder bl.a utbildning "Samhällsvetenskap, Specialpedagogisk verksamhet, profil Asperger".

Folkhögskolestudier
Det finns på de flesta folkhögskolorna möjlighet att göra ganska stora anpassningar, bland annat för studerande med AST. Det finns också allmänna kurser på gymnasienivå som är tänkta just för AST-studerande.

Som regel tar folkhögskolorna emot elever som är 18 år eller äldre.

Resurser på webben: allmän information om studieformen Folkhögskola - se framtid.se/studier/folkhögskola
och attention-riks.se
 

OBS! Vi reserverar oss för att det kan ha skett ändringar i skolornas utbildningsutbud sedan detta reportage skrevs.

Varför sökte du till Nycirkusprogrammet?
Jag började på Cirkusgymnasiet som ett första steg i att omvandla min nycirkushobby till en nycirkuskarriär. Valet att flytta från Trondheim för att följa min passion har jag inte ångrat en enda sekund sedan jag började.

Berätta kort om din disciplin.
Handstående är exakt vad det låter som. Konsten att vända sig upp och ned på händer. Det är en otroligt enkel princip som är otroligt svår att bemästra. Handstående är också en speciell disciplin eftersom det inte behövs någon utrustning alls, det enda som krävs är ditt eget tålamod, fokus och beslutsamhet.

Varför sökte de till Nycirkusprogrammet? 
Jag kom från en annan cirkusskola i Köpenhamn (AFUK), och min plan efter det var egentligen att gå på ett helt ‘’normalt’’ gymnasium, eftersom det i Danmark känns väldigt obligatoriskt. Men jag hade en vän som verkligen ville börja på Cirkör men som inte riktigt vågade gå på audition ensam, så jag följde med honom för skojs skull. Efter audition blev jag plötsligt jätteintresserad av att börja. Det slutade med att vi båda började. Jag blev helt kär och älskar fortfarande att gå här.

Berätta kort om din disciplin.
Aerial hoop är helt enkelt en metallring som hänger i luften som du kan använda för att göra en massa coola saker i. Det kräver styrka och en hög smärttröskel, för det är krävande! Men det är definitivt värt det. 

Hur använder du misslyckanden i din träning?
Det kan vara svårt att lära sig nya trick och du kommer att uppleva många misslyckanden, men du kommer också att uppleva många framgångar. För mig motiverar misslyckanden mig till att nå nästa framgång.

Hur balanserar du din träning och dina studier?
Det kan vara svårt att få en balans mellan träning och skola. För många av oss är träningen det viktigaste. Men du måste gå igenom skoldelen för att kunna ta studenten och då är det också viktigt för mig att uppnå bra resultat. För mig är det viktigt att inte bli stressad över skoldelen. Jag tillbringar min tid i skolan och i cirkushallen så gott jag kan och sedan kommer jag ihåg att avsätta tid för att göra läxor. Det är verkligen möjligt att göra båda.

Hur ser du på risker och möjligheter kopplat till cirkus/livet?
Det finns många risker i cirkuslivet men det finns också många fördelar och möjligheter. T.ex. möjligheten att uppleva många coola upplevelser och resor. Cirkus är en livsstil, och det är verkligen värt det om du frågar mig.

När är du rädd/vad är du rädd för och hur hanterar du din rädsla?
Jag är rädd för många saker, särskilt när det gäller att lära sig nya saker. Jag övervinner mina rädslor genom att pusha mig själv till det yttersta för jag vet att jag till slut blir stolt över mig själv för att ha lyckats.

Varför sökte du till Cirkusgymnasiet?
När jag sökte hade jag ingen aning om vilken värld som skulle öppna sig. Tidigare hade jag hållit på med sporten parkour och att söka programmet kändes som ett naturligt och roligt steg att fortsätta utvecklas i min träning och med passionen att stå på scen. 

Berätta kort om din disciplin.
Jag gör disciplinen teeterboard. Det är en par-/gruppdisciplin där man tillsammans hoppar på en planka utformad som en slags modifierad gungbräda. Att flyga högt och göra volter har alltid varit något som lockat mig. Att träna med andra gör träningen mycket roligare och just i denna disciplin bygger man upp väldigt mycket tillit till varandra. 

Hur använder du din träning?
Processen att träna mot ett mål kommer alltid innehålla många utmaningar. Den fantastiska känslan att klara något man misslyckats med många gånger tidigare gör det så värt att fortsätta kämpa, även när det går dåligt.

Hur balanserar du din träning och dina studier?
Om dagarna har vi 50/50 schemalagd träning och teoretiska skolämnen. Något som funkar väldigt bra då man går med energi genom hela skoldagen. Att bli klar med sitt skolarbete är en bra motivation för att få träna! 

Varför sökte du till Cirkusgymnasiet?
Jag sökte till Cirkusgymnasiet när jag redan hade gått ett år på gymnasiet. Jag hade tränat cirkus i många år men hade inte riktigt koll på allt runtomkring och att det var något som man faktiskt kunde plugga. Jag trivdes dessutom inte så bra på det ”vanliga” gymnasiet så när jag fick reda på det här fanns så ville jag prova!

Berätta kort om din disciplin.
På bilden utför jag en tremanhög som ingår i kategorin gruppakrobatik, det är vad min fokus framförallt legat på under mina år på Cirkusgymnasiet. Jag skulle säga att många ser denna typ av gruppakrobatik, pyramider som det också kallas, som en traditionell sak. Vilket det också har varit för mig i mina tidiga år, men nu har jag börjat se att det också finns mycket nyskapande i disciplinen. Jag tycker det är väldigt kul att jobba tillsammans med andra och det får jag verkligen göra här!

Hur använder du din träning?
Att träna med andra gör det lättare att hantera en dålig dag eller träning. Man samarbetar runt att reda ut saker, varför något kanske inte funkar just då, sen antingen löser man det eller släpper det för tillfället. För mig är det mycket lättare att jobba tillsammans och hjälpa varandra! 

Hur balanserar du din träning och dina studier?
Personligen har jag inte så svårt i skolan och får det mesta gjort snabbt vilket gör att jag inte behöver stressa så mycket över det. Men att planera sin tid är alltid viktigt, speciellt när vi tränar mycket.

Vilka möjligheter ser du med cirkusen?
Jag tycker definitivt att det är värt att försöka lyckas med det man verkligen älskar att göra. Att utöva cirkus och få vara på scen och visa upp det man har skapat. Jag tror också det gör att man får en extra kick och är extra stolt efteråt. Och att jag konstant får träna på det här på gymnasiet gör att jag växer otroligt mycket i mig själv.

Varför sökte du till Cirkusgymnasiet?
Jag höll på med cirkus som barn och ville väldigt gärna fortsätta på en högre nivå. När jag var runt 11–12 år fick jag höra att man kunde gå på Cirkusgymnasiet och då bestämde jag mig för att det var där jag ville gå.

Berätta kort om din disciplin.
Jag utövar disciplinen rep, som är ett vertikalt hängande rep som jag klättrar i. Att klättra rep är utan tvekan en av de roligaste sakerna i mitt liv! Det svåraste är inte att lära sig klättra eller att lära sig vissa trick men det är en disciplin med många komplicerade utmaningar och en del smärta. Att lista ut ett trick och att ha koll på var repet är hela tiden kan vara svårt men det är också det som gör det till en så rolig utmaning. 

Hur använder du din träning? 
Att öva på att misslyckas i träningen är en sak som är bra även vid andra tillfällen. Det kan ta sin lilla tid att lära sig något men varje misslyckande är ett inlärningstillfälle. Det betyder inte att det inte är sjuuukt frustrerande eller tråkigt att misslyckas men det är också en övning i att acceptera att man inte kan lära sig allt på första försöket.

Hur balanserar du din träning och dina studier?
Att balansera studier och träning är inte alltid lätt. Ibland kan träningen ta över lite med tanke på att det är det jag brinner för. Den teoretiska delen kan vara klurig ibland när det står mellan läxor och det du tycker är roligast i hela världen men då får man helt enkelt försöka vara lite vuxen. Fixa läxorna först för att sen kunna fokusera helt på träningen.

Vilka möjligheter ser du kopplat till cirkus?
Cirkusen måste hela tiden utvecklas och hitta nya vägar vilket känns spännande. Risker som t.ex. skador är också något vi hela tiden jobbar aktivt med att förebygga och vi ser till att alltid träna så säkert som möjligt.

Jag får ofta utmana mig själv inom cirkus. För mig är det inte det lättaste att uppträda eftersom jag har en ganska svår scenskräck. Men det är en övningsfråga och under den tid jag gått på gymnasiet har det verkligen förbättrats. Det är lätt att tvivla på sin egen förmåga, framförallt när någon annan ska titta på det man gör. Men hur bra eller dåligt det än går, upplever jag att det alltid finns en glädje över att man ändå gjorde det.

Från och med måndagen den 7 december 2020 och till och med onsdagen den 6 januari 2021 rekommenderar Folkhälsomyndigheten att gymnasieskolorna ska bedriva sin verksamhet på distans, men med undantag för bland annat vissa elevgrupper, examinationer och praktiska moment.
OBS! Den rekommendationen gäller dock inte gymnasieskolans introduktionsprogram eller gymnasiesärskolan.

Källor: Folkhalsomyndigheten.se och Skolverket.se

Skolverket fick, enligt information i pressmeddelandet från Utbildnings­departementet från 9 november 2020,  i uppdrag av regeringen att förbereda ett framtida införande av ämnesbetyg. Uppdraget ska slutredovisas den 1 juni 2022.

Idag (november 2020) får eleverna på gymnasiet i Sverige, kursbetyg.
Läs mer om detta i reportage Betyg på gymnasiet på Framtid.se

Förväntade positiva effekter av ändring från kursbetyg till ämnesbetyg nämns att elever på gymnasiets yrkesprogram ges bättre möjligheter att uppnå högskolebehörighet. Därmed slipper man komplettera i efterhand och kan istället komma in på en eftergymnasial utbildning direkt efter avslutad gymnasieutbildning.

Hänvisning/lästips
Regeringen.se

Höstlovsvecka för svenska grundskole- och gymnasieelever har sedan några år börjat mer och mer förvandlas till ett "läslovsvecka". Det finns så klart många olika möjligheter att skaffa sig bra läsmaterial genom att låna böcker på "bibblan" eller gå igenom sina skolböcker (repetera och läsa framåt). Det anordnas också många aktiviteter runt om i landet som uppmuntrar till att läsa mer.

Vi på GymnasieGuiden.se vill tipsa om de tusentals yrkespresentationer som finns på www.framtid.se - Man kan alltså ägna sitt läslov åt sin framtid och kanske hitta sitt drömyrke!

Och du som är eller snart blir en gymnasieväljare gör också klokt i att läsa katalogen GymnasieGuiden som skickas hem till dig inför höstlovet. Men det finns så klart även möjlighet att läsa GymnasieGuiden digitalt, eller ta och kika på skolpresentationerna här >>

Men här på sajten finns även mycket annan matnyttig information, t.ex utförliga beskrivningar av alla gymnasieprogram och inriktningar, Tips om Studieteknik och översikt om vad man kan göra efter gymnasiet, alltså väldigt mycket roligt och intressant att läsa under läslovet för att skaffa sig ännu bättre grund inför framtida utbildnings- och yrkesval!
 

Skolverket har tagit fram ett antal Nationella yrkespaket för introduktionsprogram, som består av specifika kurser. Syftet är att göra elever anställningsbara snarast möjligt. I första hand gäller det elever som inte kommer blir behöriga till de nationella programmen, men vill komma ut i arbetslivet efter kort utbildningstid.

Det är huvudmannen för dessa utbildningar som väljer hur yrkespaketen ska användas.

OBS! Yrkespaketen inom Fordons- och transportprogrammet kan endast erbjudas inom kommunal vuxenutbildning.

De nationella yrkespaketen för introduktionsprogram erbjuds bland annat på följande gymnasieskolor - Se listan på GymnasieGuiden.se

Hänvisning/lästips:
skolverket.se/gymnasieskolan/nationella-yrkespaket

Regeringen har nu fattat beslut om utökad möjlighet till fjärrundervisning.
Syftet med beslutet är att ge fler elever tillgång till undervisning av behöriga lärare.

På vilket sätt utökas möjlighet till fjärrundervisning?
Fjärrundervisning får idag ges i språk, men från 1 augusti 2020 ska den även kunna ges i fler ämnen: NO-ämnen, SO-ämnen, Matematik och Teknik.

Exakt vad innebär det att få "fjärrundervisning"?
Fjärrundervisning erbjuds på distans med hjälp av informations- och kommunikationsteknik ("videokonferens-metod"), den är interaktiv och sker i realtid. På Skolverkets hemsida kan man läsa mer om vad som gäller kring fjärrundervisningen.

Länktips:
Svt.se/nyheter/amne/Fjärrundervisning

Naturbruksgymnasiet med de stora möjligheterna

Till Öknaskolan söker elever för att utveckla sig inom hästbranschen – både individuellt och professionellt. Med skolans långa expertis och härliga atmosfär varvas teori och praktik både i klassrummet, ute på fält och i stallet.  

 

Vårsolens första strålar börja sakta sippra fram och värma allt till liv som legat i dvala under vintern. På Öknaskolans 3800 idylliska hektar finns mycket att dona med till kommande vårsäsong - och det märks att både elever och lärare längtat efter denna tid liksom skolans alla djur som ska ut på bete. Den ljusa tiden väcker inte bara själar till liv, det är en tid för nya insikter och förvärva nya kunskaper.

  I Tystberga, 8 mil söder om Stockholm, ligger Öknaskolan vackert beläget intill åkrar och ängar. Elever som vill erhålla en yrkesutbildning inom Häst, Jakt och Viltvård,Trädgård, Djur och Lantbruk ansöker till naturbruksprogrammet för att utöka kunskaper, få erfarenheter och komma ut i arbetslivet direkt efter examen.

   Lärarna på inriktning Häst är väl utbildade och vet vad som efterfrågas ute i yrkeslivet och de vill att sina elever ska lära sig grunderna i god hästhållning och hur stallsysslor ska utföras. Under alla tre åren ingår ridning och körning på schemat, där sits, balans, känsla och timing är allt för att bli ett samspelt ekipage.

 

Kurser och vidareutbildning

Det första året speglas av grunder i hästhantering, ridning, körning och hästens biologi. Detta byggs sedan vidare med fördjupningskurser i dressyr och hoppning och körning, varvat med teori och praktik.

 

• Hästarna som finns på skolan är av hög kvalitet och känns levande! Det är verkligen en dröm att skolan ligger som den gör med stallet direkt på skolområdet,  säger Moa Denkert, elev på inriktning Häst i årskurs två.

 

På skolans område finns även ett djurhus med reptiler, fåglar och smådjur, en ladugård med mjölkproduktion, ett växthus och fina jaktmarker. En miljö som inspirerar till lärande! Skolan erbjuder naturvetenskaplig fördjupning till samtliga inriktningar, vilket är populärt bland eleverna. Det innebär att du som elev kan få grundläggande eller särskild behörighet till högskolan. 

• Det är en stor fördel att läsa ett program med möjlighet att få se och lära direkt i praktiken! Yrkesutgångarna på Naturbruksprogrammet Häst är många, bland annat har vi elever som efter examen arbetar som hästskötare, eller studerar vidare till bland annat hippolog, veterinär eller agronom, berättar Maria Jägerdén.

 

• Utbildningen är så otroligt bred, säger Lisen Hyll som läser inriktning Häst årskurs två. Gymnasiet är till för att ha roligt och samtidigt plugga det man har som största intresse. I framtiden vill jag jobba inom hästbranschen men om jag bestämmer mig för att ändra riktning helt så kan jag lika väl göra det också!

 

Att inneha yrkeserfarenhet är ett otroligt försprång ute på hästmarknaden och Öknaskolan erbjuder därmed helgjobb i stallet och på gården för att eleverna ska införskaffa sig både kunskaper och referenser.

 

• Vi ser detta som en enorm tillgång för våra elever, säger Maria Jägerdén. När det fullföljt sin utbildning hos oss innehar de både kunskap, erfarenheter och en självsäkerhet kring hästar och dess hantering.

 

KRAV-certifierad restaurang

Skolmaten som serveras i den KRAV-certifierade restaurangen lagas till stor del på egenproducerade råvaror så som vilt-, nöt- och fårkött.

 

• Maten är så otroligt god och det känns verkligen så bra när man vet vart maten kommer ifrån! säger Moa Denkert.

 

Som en andra familj

För de som bor långt ifrån skolan erbjuder Öknaskolan ett internat på skolområdet. Här knyter eleverna vänner för livet och skapar fina minnen tillsammans. På internatet finns också alltid fritidsledare att tillgå från eftermiddag till tidig morgon som arbetar aktivt för att eleverna ska känna trygghet, tillit och en meningsfullhet gentemot studier, vänner, boende och personal.

 

• Vi är som en enda stor familj, berättar Lisen Hyll, vi umgås och hittar på roliga aktiviteter och stöttar varandra genom alla tre år. Vi får också inreda rummen själv vilket känns bra och mer som hemma.
• Jag kan verkligen rekommendera Öknaskolan, det är så roligt att studera här och vännerna jag skapat hittills under mina två år kommer jag för alltid att ha kvar!

 

 

-------------------------------------------------------------------------------------------------

 

 

Öppet hus på Öknaskolan

Besök Öknaskolan och träffa andra elever, lärare, rektor och studievägledare.

Plats: Öknaskolan, Tystberga

När: lördag 12 november

Tid: kl 10–14

Vill du följa med Lisen, Moa eller någon annan elev under en valfri dag? boka besöket via [email protected]

Följ skolans Instagram @okanskolan

Välkommen!
 

 

Från året 2022 ska de nationella proven i Sverige genomföras digitalt.

Delar av NP genomfördes digitalt redan under hösten 2018 och det har även funnits helt digitala nationella prov på vissa skolor (på försök) men året 2022 ska alla Sveriges skolor genomföra helt digitala nationella prov.

Exempel på tekniska förutsättningar som skolorna behöver ha inför helt digitala NP är:

• datorer eller surfplattor med tangentbord som har skärmstorlek på minst 9,6 tum.
• en internetuppkoppling som klarar av att alla elever gör provet samtidigt.
• den tillräckliga digitala kompetensen hos skolpersonal.

Lilla ordboken: NP - en vanlig förkortning för "det Nationella Provet" eller för "de Nationella Proven".

Källa: Skolverket.se